Tyst r lunden, och sjn, som kysst/ strandens somnade ros, r tyst./ Aftonskimret, som milt besken/ tempelkullen, har bleknat ren/ stilla, drmmande, stilla.// Tysta stjrnor ur havet g,/ stilla palmernas kronor st,/ sen drunder i myrtenskog/ vinden suckade nyss och dog/ stilla, drmmande, stilla./// Trtt najad har p mossig bdd/ sjunkit ned vid sin urnas brdd,/ svd av sorlande kllans sus:/ barmen hves i mnens ljus/ stilla, drmmande, stilla,// medan hon ser i ljuvlig drm/ stelnad, kristallren, tidens strm/ och all vrlden frn ve och harm/ somnad in p Allfaders arm/ stilla, drmmande, stilla.//