Vintersorg - Urberget, Äldst Av Troner Lyrics

[Musik & Lyrik by Vintersorg]

I tidsbegynnelsens rofyllda vagga
Det vördnansvärdiga obrutna fjäll
Av daggstänk sirad. Likt en brödraflagga
Dansade grenverk över mossvuxen häll
Sällhet strålade kring urbergets hjässa
Fjärmer ekade dess evighetspsalm
Välljudsvågor i den själfyllda mässa
Vandlade styrka ur ångest och kvalm

Du har fostrat dalgångens nordansöner
Du sände trollkraft till hjärtats vrå
I offerflammeans sken de skymningsböner
Kringrände marken d¨r ditt dömme stå
Trollkungens andedrag i ditt innre, tunga
Den skuggrika allmakt i segervand frid
Ditt skal är hans hans harnesk när åskskyar ljunga
Han suttit ditt högsäte i ändlös tid

Ett hörspel av hornblås nu varslar om faran
När kristlig beträda din hedna helgedom
En högtidlig kampsång från sångarkaran
Som bardas för bergets beskyddande gnom

Du skrudad står i den huldrika dimma
Med naken runhäll som konungastol
I milda gryningens morgenstrimma
Du, äldst av troner i fosterländsk nol

[English translation:]

The Primordial Mountain, Oldest Of Thrones

In the peaceful cradle of the dawn of time
The reverent unbroken mountain
Decorated by dew sprinkles. Like a brother flag
Branchings danced over mossgrown rock
Bliss shone around the crown of the primordial mountain
In the distance its eternity psalm echoed
Waves of euphony in the soulfilled mass
Transformed fear and anguish into strength

You have fostered the valley's northern sons
You sent magic power to the heart's corner
In the light of the sacrificial flame the evening prayers
Surrounded the ground where your kingdom stands
The troll king's heavy breaths in your inner
The shadow-rich omnipotence in victory-accustomed peace
Your shell is his armour when thunderclouds flash
He has sat your throne in endless time

A hear-play of horn blows now forebodes about danger
When christian treads your heathen sanctuary
A solemn battlesong from the singers' crowd
Who fight for the mountain's protecting gnome

The primordial mountain, oldest of thrones

You stand dressed in the gentle mist
With naked rune-rock as throne
In the mild dawn's morning steak
You, oldest of thrones in native north